Ralf Andtbacka: Magnetmemoarerna (2011)


 

magneten.pärm0001Pärmdesign: Metha Skog & Ralf Andtbacka

Magnetmemoarerna är ett osaligt diktprojekt, en renovering av en kakelugn, en sedelärande berättelse, ett stycke stumfilmshistoria och ett talande huvud som roterar i en låda på bassängens botten. Ralf Andtbackas sjunde bok är också ett samspel mellan essä och dikt. ”KRA”, sa korpen. Kakelugnen den sa ”ka, kak”.

Essä/dikt | ISBN 978-952-5496-76-5 | häftad | 105 s. | cirkapris 16 € slutsåld  | 22.11.2011

_______

Sagt om Magnetmemoarerna

Ralf Andtbackas Magnetmemoarerna förför med sitt likaledes exakta språk kombinerat med en sanslös notapparat, lustfyllda överdrifter i alla riktningar och ett modigt egensinne som blir oerhört attraktivt. (Slutjuryn för Runebergspriset 2012)

När Alf och Ralf river en gammal kakelugn, för att sen bygga upp den på nytt, blir resultatet en riktigt bra bok. [—] För den som vet något och har lite reflexionsförmåga är vägen aldrig rät, världen aldrig sluten eller endimen­sionell. Avvägar, krokvägar, tankevägar dyker upp överallt, i språket som i omgivningarna. Magnetmemoarerna sätter en ära i att följa så många som möjligt av dem. )Michel Ekman, Hufvudstadsbladet)

Magnetmemoarerna är en explosion av språklust och utan vidare en av de bästa diktsamlingar som kommit på svenska det senaste året. (Sebastian Johans, Ny Tid)

Det är sterilt. Det är dött. […] [Andtbackas] formuleringskonst är ytterst njutbar. […] man kan lite slarvigt kalla det för absolut textgehör. […] Kort och gott: Ord som onani. […] Och genom sitt språk […] lyckas boken […] ett pinsamt litterärt magplask […] utöva en hemlig lockelse, något svårfångat förföriskt. (Crister Enander, Vasabladet)

[B]ildat, roligt, klokt och både cerebralt och kroppsligt på samma gång. Det här är bokhöstens intressantaste verk tycker jag, här finns ett budskap som träffar mitt i nervsystemet för mig: var trogen din egen underlighet, lita på att bandet rullar på trots att det inte hörs nåt ljud. (Jenny Wikström, Kulturtimmen)

Det är något av en postmodern museiman som för pennan, en samlare som inte låter sig uppslukas av det gamla som egenvärde och låter samlarobjekt skymma sikten, utan som är nogsamt (plågsamt?) medveten om tidsavståndet och det tolkningsmässigt grumliga och relativa i vår relation till det förflutna. Det är en hållning som Andtbacka utvinner en hel del intressant och meningsbärande stoff ur och som han effektfullt låter integreras med och kontrasteras mot det högst konkreta renoveringsarbetet. (Bror Rönnholm, Åbo Underrättelser)

Harkittu siloittelemattomuus ja temaattinen runsaus viestii taiteellisesta vapaudesta ja antaa lukijallekin vapaata liikkumatilaa merkityskerrostumissa. Teos on kestävä kuin hyvin tehty kaakeliuuni. Kokonaisuus jättää mieleen pitkän muistijäljen, ja yksityiskohdat houkuttelevat lukemaan uudelleen. (Virpi Alanen, Virtuuala)

_______

 

Magnetkorp.stor

One Day, as she was going through the next Village, she met with some wicked Boys who had got a young Raven, which they were going to throw at, she wanted to get the poor Creature out of their cruel Hands, and therefore gave them a Penny for him, and brought him home. She called his Name Ralph, and a fine Bird he is. Do look at him and remember what Solomon says, The Eye that despiseth his Father, and regardeth not the Distress of his Mother, the Ravens of the Valley shall peck it out, and the young Eagles eat it. Now this Bird she taught to speak, to spell and to read; and as he was particularly fond of playing with the large Letters, the Children used to call this Ralph‘s Alphabet.

A   B   C   D   E   F   G   H   I   J   K   L   M
N   O   P   Q   R   S   T   U   V   W   X   Y   Z.

He always sat at her Elbow, as you see in the first Picture, and when any of the Children were wrong, she used to call out, Put them right Ralph.

From: Goody Two-Shoes A Facsimile Reproduction Of The Edition Of 1766 (1881)

_______

Författarpresentation

[…]